Burmilla genetik

När du söker information om Burmillan som ras, kommer du stöta på den här definitionen:

”En Burmilla är en agouti-mönstrad grönögd katt.

Den är medium i kropp och längd, bröstkorgen ska vara rundad och medium i bredd. Den har slanka ben, nätta ovala fötter och svansen ska vara från medium till lång med en rundad topp.

Burmillans huvud ska ha en lätt rundad topp och en profil med ett svagt stop på näslinjen. Öronen ska vara medel till stora, breda vid basen med lätt rundade toppar. När man ser katten i profil ska öronen vara lätt framåtlutande. De lätt snedställda ögonen ska vara stora och brett placerade med den övre ögonlinjen i en båge ned till nosen och den undre i en vid båge. Färgen ska vara grön – alla nyanser av grönt är tillåtna. Hos creme och rödfärgade Burmillor tillåts även inslag av bärnsten i ögonens färg.

Burmillan särskiljer sig genom sin päls. Ögat uppfattar ett vackert skimmer tack vare att varje hårstrå är vitt/creme med färg bara på den yttersta spetsen av hårstrået. Burmillan är korthårig (långhårig, s.k. tiffany är inte godkänd) med silkig päls som får ett lyft av underullen. Alla Burmillor ska vara shaded eller shell (för mycket färg, s.k. smoke, är inte godkänd) En Burmilla kan vara i silver (med klar vit ton i pälsen) eller golden (med creme färgad underton och markanta gyllene drag i färgteckningen.) Silver är vanligast.”

Vad betyder det du precis läst?

Om vi börjar från början… Agouti är ett begrepp som innebär att pälsen är mönstrad. En sådan päls kan ha både helt enfärgade pälsstrån, samt hårstrån som har ett eller flera band av omväxlande mörk och ljus färg.

Hos Burmillan är detta uttryckt på ett intressant sätt – det är bara den yttersta spetsen av pälsens täckhår som har färg över huvudtaget. Om det är ca 1/6-1/8 av hårstrået som har färg, kallar man det ”shell”, är det upp till 1/3-1/2 är katten ”shaded”. (Färgandel 2/3 betyder att katten är smoke)

Burmillan har från Cinchilla persern ärvt den dominanta agouti-genen (A) och den  likaledes dominanta silvergenen (I). Även fullfärgsgenen (C) som ger maximal pigmentation, är dominant, och även den kommer från Chinchilla persern.

Med dominant avses förstås att den har stort inflytande – inom genetiken betyder det att det bara behövs ett anlag (från en av två föräldrar) för att det anlaget ska slå igenom och bli synligt hos kattungen. Ett recessivt anlag måste däremot förmedlas från båda föräldrasidorna för att påverka kattungens yttre, något som gör att man inte alltid vet säkert vilket anlag katten kan vara dold bärare av.

Från Chinchillapersern har Burmillan fått det recessiva anlaget för långhår (ll) som alltså ensamt inte rår på anlaget för kort hår (LL, Ll) som är dominant och kommer från Burmans sida ursprungligen. Är ni med?

Så här långt kan man konstatera att sannolikheten är störst för korthåriga silverkatter, och att golden uppstår enbart när båda föräldrarna bär på non-silver (ii). Samma princip gäller för långhår, med den praktiska skillnaden att golden är godkänd inom rasen, medan långhår inte är det…

 

IMG_0155f00029784

 

Silver till vänster, golden till höger

Burman införde ett annat recessivt anlag, som trots det blivit väldigt spritt i Burmilla rasen – burmamaskning (cb). Burmamaskningen påverkar färgens (på hårstrået topp) nyans och styrka: svart blir mörkbrunt. Även ögonens färg dämpas och blir mindre intensiv. Dessutom är kattungen betydligt ljusare som liten än den blir som vuxen – något som naturligtvis försvårar färgbestämningen avsevärt.

 

Färgbestämning, ja… Nu blir det allmän kattgenetik!

Hur konstigt det än kan låta, har katten bara två pigment – rött och svart. Man kallar pigmentet melanin, och det är formen på melaninkornen och fördelningen i hårstrået som ger alla färger.

Rött melanin (färggrupp 2) ger röd och creme färg. Svart melanin (färggrupp 1) ger svart, blå, choklad, sorrel/kanel, lila och fawn.

Den röda färgen ärvs könsbundet, och sitter på X-kromosomen. Hanen (XY) blir antingen röd eller icke-röd, eftersom han bara har en X-kromosom. Honan (XX) däremot har ju två, och kan därför bära både rött och icke-rött samtidigt – hon blir i så fall sköldpaddsfärgad.

Naturligtvis kan hon även ha 2 röda eller 2 svarta anlag, och blir då enfärgad i den röda eller svarta färggruppen.

Så långt gott och väl… men nu har vi några ytterligare variabler till att ta hänsyn till…

Vi sa tidigare att melaninkornens fördelning i hårstrået också påverkar den slutliga färgen.

Om de är normalt och jämt fördelade pratar man om fullfärg, men om det klumpar ihop sig späder det ut färgen, och vi får något som kallas dilution.

Anlaget är recessivt (dd) och ger vika för det dominerande för fullfärg (DD/Dd). Men det betyder ändå att om jag har två bärare av det recessiva anlaget kan jag få en diluterad/utspädd färg. Det innebär:

Röda pigment      –    creme

Svarta pigment    –    blå

Ytterligare en variabel, är formen på melaninkornen. Om kornen har en avlång form, talar man om choklad. Chokladanlaget syns inte om katten är röd, men däremot om den är svart. Choklad (bb) är ett recessivt anlag, fullfärg (BB/Bb) är dominant. Skulle chokladanlag från båda föräldrarna kombineras med dilutionsanlag från båda föräldrarna, får man lila i färg.

 

Röda pigment          –           ingen synlig effekt

Svarta pigment        –           choklad

Svarta diluterade     –           lila

 

Det var allmänt det – om vi nu återgår specifikt till våra älskade Burmillor, upptäcker man snabbt att det inte är så lätt att med ögat uppfatta skillnaden på pälsfärgerna! Vi kanske ska demonstrera det visuellt? Hur stor är färgskillnaderna på de här tre hankatterna, tycker du?

IMG_0338IMG_0089IMG_5519

 

Från vänster till höger: blå, burmamaskad brun och choklad…

                                    Enkelt, eller hur…? :))

Som uppfödare får man därför arbeta mycket utefter stamtavlor, för att försöka förutsäga möjliga färgutfall, och sedan gäller det att vara skarpögd!

Att iaktta färger på eye-liner, kanten på nosen, färg på läppar, trampdynor samt pälsfärgen på bakhasor och svanstipp är ofta den enda hjälp man har av katten själv.

SVART:  svarta trampdynor, noskant och läppar. Svart svanstipp och svarta fläckar på bakhasorna. Tydligt markerad eye-liner.

BRUN: (=burmamaskad) –  mörkbruna trampdynor, noskant och läppar. Mörkbrun färg på svanstipp och på fläckarna på bakhasorna. Tydlig eye-liner.

CHOKLAD :  brun-svarta trampdynor, noskant och läppar. Chokladfärgad (mjölkchoklad) svanstipp och chokladfläckar på hasorna. Svag/osynlig eye-liner.

BLÅ:  blå-grå trampdynor, noskant och läppar. Blå svanstipp och blå fläckar på bakhasorna. Svag eye-liner.

LILA:  lavender/rosa trampdynor, noskant och läppar. Lila svanstipp och lila/ duvgrå fläckar på bakhasorna. Ingen, eller väldigt svag, eyeliner.

RÖD:  rosa trampdynor, noskant och läppar. Röd svanstipp och fläckar på bakhasorna. Ingen eyeliner.

CREME: rosa trampdynor, noskant och läppar. Ingen färg, uppfattas som helvit. Ingen eyeliner.

Sådär ja, är du lite klokare nu?

Det här är en del av det som finns inprogrammerat i Burmillans genetik – en hel del kommer vi säkert kunna lära oss mer om så småningom!

Nästa gång du ser en Burmilla kan du antingen träna på dina nya kunskaper, eller bara njuta av deras skönhet och sällskap!

Lämna ett svar