Äntligen!! Den nya lilla familjen har kommit och nu har ni en underbar tid tillsammans framför er. Visst krävs det en del arbete och stöd från din sida, men kattungarna ger så mycket tillbaka. Här hittar du lite information om hur en kattunges barndom hos dig kommer se ut….
Dag 1
Det som är extra viktigt den här dagen är mat och värme. En kattunge behöver hjälp av sin mamma för att bli torr, och den måste få mat – annars tynar den snabbt bort. Men få inte panik om de inte hittar spenen på en gång. De har några timmar på sig, och de är skapade med en stark instinkt. Ofta klarar de ungar som föds först rentav att fortsätta dia medan mamman föder fram syskonen!
Om någon unge har svårt att förstå vinken, kläm fram en droppe från spenen så lukten hjälper den. Om den inte klarar suga alls trots många försök och flera timmar, kan problemet vara gomspalt. Då får den inte det vacuum i munnen som behövs, och kommer inte klara sig. 🙁
Ett kejsarsnitt kan kräva mycket arbete från din sida, eftersom mamman då saknar den päls på magen som ungen är programmerad att leta runt i. Ge dig inte!
Paradoxalt nog är det lättast att avgöra könet de första dagarna, rentav timmarna. Använd gärna en ficklampa, så du får skarpt ljus (i baken på ungen, inte i ögonen på honan) Du behöver vara snabb eftersom de flesta mammor inte gillar att du lyfter deras ungar – speciellt inte om ungen protesterar. Se om du kan komma åt att titta när de äter, utan att flytta dem.
En hanes pung och könsorgan går att urskilja som en skrynklig liten påse, ung. som huvudet på en mjuk minihammare som hålls upp och ner. 😉 Pungen sitter direkt under anus och har fjuniga hår, och könsöppningen (under pungen) sitter ca 1 cm från analöppningen (dubbelt så långt som hos en hona).
Bilder på två olika hanar, båda en dag gamla. Det kan alltså vara olika hur tydligt man ser vad som gäller.
En hona… är den som inte har en lika tydlig påse. Fast en del kan verka ha det, men könsöppningen sitter bara 0,5 cm från analöppningen och är alltid kalt, utan hår. Det är kanske framför allt området direkt under anus som är till störst hjälp, eftersom det finns päls från andra håll som kan förvirra när man försöker avgöra om det är kanten på vulva eller något annat man ser. Gör din preliminärbestämning ganska direkt och försök använda de första dagarna till att dubbelkolla din slutsats – sedan är det nämligen mycket svårare i flera veckor
.
Hona, en dag gammal. Den tydligaste skillnaden är avståndet till anus, könsorganets ”slut” kommer tidigare på honan.
Väg ungarna så fort du kan – men var snabb så inte mamman blir nervös! Att du sedan fortsätter väga dem varje dag hjälper dig att reagera fort om någon unge börjar tackla av eller inte går upp i vikt som den ska. De ska åtminstone gå upp sin födelsevikt varje vecka.
På Burmillan är färgerna väldigt svåra att se i början, så om du inte är lyckligt lottad med ränder på svansen eller något annat kännetecken kan det vara bra att investera i kardborrehalsband i olika färger som du använder för att skilja ungarna åt tills du lärt känna dem tillräckligt bra för att klara det ändå.
Ungarna föds blinda, och storhjärnan fortsätter att utvecklas efter födseln. Skydda dem mot starkt ljus de första två veckorna.
Den första tiden äter och sover ungarna bara – och slåss om mammas spenar! Klappa dem gärna så mycket mamman tillåter. De knyter an till människor mycket tidigare än man trodde förut. Men var noga med att klappa mamman mest – hon är stolt över sin bedrift och vill gärna att du berömmer henne.
Ungarna är känsliga för drag, och behöver lugn och ro. Var noga med att tvätta händerna innan du pysslar om i boet, de har inget immunförsvar sina första fyra levnadsveckor. Bädda rent ofta till hela familjen.
1 vecka
Nu bör ungen ha dubblat sin födelsevikt. Och snart ser du hur ögonen förbereder sig för att möta världen! Det är väldigt individuellt, men oftast har de fått upp ögonen när de är ca 11-12 dagar gamla.
Nu börjar du undra hur du kunde tycka att de var så söta när de var helt blinda…. men oroa dig inte, du kommer konsekvent ändra åsikt om när de är som sötast. Svaret är nästan alltid: just nu.
2 veckor
Har du en Burmilla mamma ska du inte vänta längre än så här med att flytta boet till en annan plats och fixa en hage så att ungarna inte kan smita. Annars kommer du upptäcka att hon flyttar dem själv, och ni har sällan samma uppfattning om vad som är ofarligt och praktiskt. Du måste hitta en kompromiss hon accepterar, hon kommer inte under några omständigheter kapitulera. Trust me.
Nu börjar ungarna kravla runt mer i boet, och nu öppnas också deras hörselgångar. De blir mer nyfikna på ljud och på dig som kommer och pysslar om dem. För det går inte hålla sig borta. Bland det charmigaste som finns är en unge som piper i högan sky när du kommer, eftersom den vill bli upplyft och få gos! Vid 2-3 veckors ålder kommer mjölktänderna.
3 veckor
Ha lite koll på hur mamman reagerar när de diar och trampar med tassarna. Så här dags är det fullt möjligt att du behöver klippa de sylvassa klorna för att hjälpa honan. Men ta det försiktigt, klipp bara den vassa spetsen. Om det alls är möjligt, försök göra det när de sover. Det är många tassar i en kull….
Den här veckan kommer synskärpan, och ungarna är duktigare på att gå någorlunda stadigt. Nu kan de också dra in klorna!
Nu kan du också börja introducera andra smaker, och börja proceduren med att lära dem äta kattmat. Glöm inte att så fort du gör det, ska det också finnas en kattoa i hagen. (Använd kattsand som inte klumpar) Mamman sköter nämligen deras toalett medan de diar, sedan ska de kunna klara sig själva. Bli inte orolig över att de hellre äter kattsand än kattmat…. =)) men ge inte heller upp i dina ansträngningar att placera dem på lådan tills de fattar vad den är till för. Att mamman använder samma, kan vara till stor hjälp. Leksaker börjar nu bli intressanta.
4 veckor
Nu är inte längre ungarna beroende av mammas värme för att klara sin, de kan reglera kroppstemperaturen själva. Nu kan det vara smart att börja bjuda hem gäster som får hjälpa till med socialiseringen av ungarna. Annars kanske de bara är trygga med de människor som finns i din familj. Fortsätt dina idoga ansträngningar med att lära dem äta och gå på toa.
Är din hona en Burmilla, är det dags att flytta hagen till en annan ny plats….
5 veckor
Var vaken på viktutvecklingen – ofta behöver man avmaska vid den här åldern. Men gör det inte i onödan så här tidigt, bara om du ser att de går ner i vikt eller står still. Annars kan du gott vänta till de är 7 veckor.
6 veckor
Nu kan de allt viktigt – äta, gå på toa och leka som tokar. Du däremot, hinner inte så mycket annat än att leka och gosa med dem. :))
7 veckor
Avmaska om du inte gjort det tidigare för att det fanns behov för det. Busa med dina ungar och njut!
8 veckor
Dags för första turen till veterinären för att vaccinera dina ungar!
Ungarna har nu bra hastighet och de klättrar utan problem i stora klösträd (och gardiner, om du inte vidtar försiktighetsåtgärder)Men plötsligt tar bränslet slut, och de somnar mitt i leken. 🙂
9 veckor
Livet är underbart och det enda som bekymrar dig är att de kommer flytta om några veckor…
10 veckor
Nu går farten upp i gänget, och du börjar undra vad det är för sorts tornado du bor i….
11 veckor
Om det var fart förra veckan, accelererar det drastiskt den här! Nu är det ingen hejd på gängets upptåg, och du försöker klentroget inse att de här förövarna….
….är samma individer som de här ljuva kompisarna….
Avmaska kullen en andra gång, men inte i direkt anslutning till deras sista vaccin.
12 veckor
Du åker ytterligare en sväng till veterinären. Nu är det dags för andra omgången vaccin, chip-märkning och veterinärbesiktning.
I din vardag pendlar du nu mellan övertygelsen ”jag -kan-inte-leva-utan-de-här-små-underverken” och ”är-det-sant-att-jag-fortfarande-är-uppfödare-fast-jag-vet-hur-tufft-det-är-att-leva-i-en-orkan?!”
När dina ungar flyttat, pustar du ut och känner att det inte är så tokigt att leva i ett hem som människa istället för djurskötare.
Effekten sitter i ungefär en månad, sedan börjar du längta efter nästa lilla kull….. :))
